En sjukpensionärs liv och leverne

och klockan är halv sex. Gav upp kampen mot värken halv fyra, efter en lång natts kämpande. Kan inte vända mig och inte ligga skönt och värkfritt på något sätt. Fram till nu har sömntabletten gjort att jag kunnat sova, nästan en hel natt. Men det är tydligen slut på det också.
Barn och barnbarn  ska åka till Mönsterås marknad. Inte jag. Fast man kan tro det när man ser att jag plockat fram min mössa av rödräv och så är det bara min osynliga katt, Svea, som ligger och sover. Men likt en pälsmössa är hon allt. Nu blir det en kopp kaffe till. See you!