Helgfrid.

I dag är Enevägen verkligen en spökstad. Inte ett liv. Har haft besök på förmiddagen. En snäll o go människa på alla vis, men väldigt tröttande. Upprepar allt jag säger, tycker likadant och springer runt och kollar så jag inte köpt något nytt, som jag hemlighåller. Brukar ställa in mig mentalt, när jag vet att hon kommer. Enda sättet att orka ändå är jag helt slut när hon åker hem. Men, som sagt, en genomsnäll människa.
Helgen lär gå i snigelfart. Efter shopping i Högsby i går och ett fall på blött badrumsgolv är jag helt justerad just nu. Extra värktabletter och väntan funkar för det mesta. Bara härda ut.
Känns så skönt att ha börjat rensa bland sina fb-"vänner". Har haft långgående planer på att lägga ner helt, men kontakten med släkt man inte träffat sen barndomen och samma med barndomsvänner, kompisar sen lågstadiet, gör att jag hänger kvar ett tag till i alla fall.
Nu är det dags att laga lite mat så jag får äta till insulinet. Återkommer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0