En sjukpensionärs liv och leverne

Måndag morgon den 18 april. Hundarna har somnat om efter morgonens första kisserunda. Ser ut att bli en fin och varm dag i dag också. Äldste sonen har åkt och jobbat så idag är hunddagiset öppet igen. Är bara två veckor kvar till dom flyttar till Kalmar. Så då blir det bara jag och dom små kvar i huset.
Förra måndagen var det på dagen tre år, sedan jag började blogga. Tre år!!!! Vart sjutton tog dom åren vägen? Märks att man är i nerförsbacke.
I dag blir det lite städning på förmiddagen. I eftermiddag får jag skjuts av yngste sonen in till Högsby, så jag kan fylla på förråden. Hundmat, kattmat och kattsand är ju så in i bomben tungt. Så det är det absolut bra att få hjälp med.
I går var näst äldste sonen med tre döttrar och hälsade på. Brukar komma in och fika eller äta middag, när dom åker hem till Mönsterås från Sävsjö. I går blev det middag. Kött och potatis. Efter besöket blev det disk och vila och en relativt tidig kväll.
Har också börjat förbereda för resan. Tagit fram kvasten, som skall trimmas lite, samt kaffepannan. Får väl se om någon av katterna vill följa med. Annars blir det väl min gamla tant som får klamra sig fast där bak. Är det fler än jag som skall ut och resa på torsdag, så ses vi säkert.

Var ett tag sen jag skrev något. Men när dagarna lunkar på som vanligt, finns det inte direkt något att rapportera. Yngsta dottern var ner en sväng i veckan. Zackes tass börjar bli bättre. Dock inte helt okej ännu. Lille Lukas kom och hälsade på sin farmor för en stund sedan. Var på promenad med pappa och "storebror" Lennart. Väldigt tråkigt litet barn. Har aldrig varit vaken när han varit här. Spelar ingen roll vad man gör med honom, så vaknar han inte. Inte mycket livligare hemma enligt sina föräldrar. Äter och sover. Men det kan fort ändra sig. Rambo däremot, blir som en speedad hamster, när Lukas kommer. Han gillar verkligen bebisar. Bebisar i alla former. Hundar och människor. Bara dom är små. Funderar på att skaffa honom en kattunge.
Annars travar dagarna på som vanligt med värk och jämna plågor. Hade tänkt baka lite kaffebröd i dag men har inte kommit i gång än. Men efter lite kaffe skall jag försöka komma igång. Återkommer.

Rambo kör en valptvätt på lille Lukas, som verkar måttligt förtjust.

I dag blev det lite städning på förmiddagen. I sakta mak och med hjälp av extra dos värktabletter. Äldste sonen åkte till Kalmar för att skriva under kontrakt på lägenheten, och den yngste åkte in för att hämta nyfödd son och sambo. Litet troll, som blev väldigt populär hos Rambo. Både Lennart och Rambo flippade runt när bebben "skrek". Ett väldigt tyst litet barn. Men det kan fort ändra sig. Helt otroligt vad fort man glömmer hur små dom är (3850 g) och ändå är det bara två år sedan senaste barnbarnet Love.
Nu händer det väl inget mer spännande i dag. Lite kaffe och TV, är väl vad som står på programmet. Stackars Zacke är fortfarande svullen i sin tass, men det börjar lägga sig och i dag har han i alla fall ätit. Sonen kommer hem vid halv åtta, så då får han bära ut honom. Tror det är vid dom tillfällena han önskar att Zacke var en chihuahua. Inte lätt att bära 30 kg hund upp och ner för trappen.

Söndag 10 april och i morse kom barnbarn nr 11. Sonen ringde vid femtiden och dom åkte in runt halv tolv. Så fort gick det.
Solen skiner och blåsten har lugnat ner sig. Hade jag inte så ont hade det blivit en liten promenad. I stället blir det dammsugning och plock. Skulle bjuda dom nyblivna föräldrarna på middag i dag om dom fortfarande var hemma. Vilket dom alltså inte är. Men slottssteken står och puttrar i alla fall och potatisen är skalad. Äldste sonen är ju hemma så vi får väl äta själva. Han skulle till Oskarshamn men Zacke har gjort illa frambenet så han får bäras ut och in. Ser ut som han blivit biten, men hittar inget sår. Sträckning eller stukning?
Nu blir det lite kaffe innan middagen, så återkommer jag framåt kvällen.

Surmuppen Evita, har som sin främsta uppgift här i livet, att skydda mig från potentiella faror och då i första hand, gamla snälla Lennart. Vad han gjort för illa kan man ju fråga sig. Handlar kanske om personkemi. Förlåt, hundkemi. I går kväll kom sonen med sambo (och mage) upp en sväng varvid Evita gjorde sitt vanliga utspel mot Lennart. Hoppar, morrar och hugger efter honom. Är inte småhundar som hugger (nyper) efter andra hundar, otroligt irriterande? Jag, som tröttnat på att hon skrämmer skiten ur stackars Lennart, gjorde en Cesar Millan. Lyfte upp henne och vände hennes rumpa mot Lennart, så han fick lukta hur mycket han ville. Blev hon arg? Fullständigt skogstokig. Men han fick lukta tills hon lugnade ner sig. Så nu får vi se hur det går nästa gång han kommer hit. Inte meningen att han ska behöva stå ute i trappen och smyga in bakom sin husse, i rädsla för att bli anfallen av en tjurig kärring.
Har ju blåst en del de senaste dagarna. Var lite orolig för att småhundarna skulle lyfta, så jag har haft dom i koppel, när vi varit ute. Blåser dom iväg, kan jag använda dom som ballonger. I dag blir det väl lite fredagsstädning. Det gamla vanliga. Dammsugning och golvtorkning. Inte så att jag väntar finfrämmande i helgen. Väntar med mer avancerad städning till påskveckan.
Nu blir det i alla fall medicinintag och frukost. Värktabletterna fylldes på vid fyra-tiden, så jag mår relativt bra just nu. Återkommer kanske under dagen.

Blir lite sporadiska inlägg. Händer inte så mycket på dagarna. Nu går vi ju bara och väntar på barnbarn nr. 11, Lukas, som skulle anlänt i lördags. Men än har inget hänt.
Värk som vanligt och sömnlösa nätter. Håller på att rensar, sorterar och slänger allt onödigt jag samlat på mig. Yngsta dottern kom ner i helgen och hjälpte mig med fönsterputsning i vardagsrum och kök, samt tvättade målningen i köket. Har lite problem med stolar och höjder. Har heller ingen direkt inspiration till städning eftersom det blir flytt framåt sommaren. I dag har jag i alla fall rensat och städat syrummet och sen blir det dammsugning av hela lägenheten. Dottern kommer ner framåt kvällen med mina sömntabletter, som hon tagit ut åt mig.
Nu blir det lite kaffe innan jag fortsätter. Återkommer.

Nu är det väl i alla fall vår. Plusgrader både dag och natt. Snödroppar utanför knuten och tulpanerna på gång. Fortfarande ingen bebis. Men det är bara en dag över beräknad tid.
Sovit lika dåligt varenda natt och varit som ett vrak på dagarna. Låtit bli att ta middagsvila för att kunna sova hela natten. Har det fungerat? Inte alls. Känns som jag är inställd på repeat. Somnar klockan elva ca. Vaknar klockan ett, klockan tre, klockan halv fem. Däremellan är det ju lite vakentid för toabesök, vattendrickning och ev intag av värktablett. Så sovtiden däremellan blir inte så lång. Dessutom har två hundar och två katter, helt övertagit sängen och betraktar den som sin. Vill jag också sova i den, får jag finna mig i att knöla ner mig i den lilla bit som blir över.
Yngste sonen kom upp med Lennart häromdagen. Väldigt orolig. Hade fått "blodöra" av att skakat på huvudet. Eller så blev det när Vita högg honom tidigare på dagen. Vi pratar om Lennart nu alltså. Inte sonen. Hålla koll på honom så han inte börjar må dåligt och ringa Läckeby i morgon.
Annars har det väl inte hänt särskilt mycket. Dagarna rullar på som vanligt. Yngsta dottern anländer framåt kvällen och skall hjälpa mig med lite fönsterputs och städning av köket. Räcker inte så högt eftersom jag inte kan kliva upp på stolar eller stegar. Risk för nedfall. Dessutom är det dags för kloklippning igen.
Nu är det dags för en kopp kaffe till innan bädd och plock. Näst äldste sonen och barnbarnen kommer in, som vanligt varannan söndag, så middagen skall börja förberedas. Men jag återkommer.