En sjukpensionärs liv och leverne

Kom inte ur sängen förrän kl.12. Jag var INTE ute och festade. Min käre bror som alltid bara ringer på fyllan, frångick inte sina vanor utan ringde halv tre i morse. Vred till mig när jag skulle ta mig ur sängen utan att väcka Märta. Så idag har jag redan fått i mig fem värktabletter och en Panodil. Dagen blir jobbig. Fattar inte varför det skall vara så svårt att fatta att jag inte vill att han skall ringa på nätterna. Han behöver inte ringa över huvud taget. Jag har ringt till honom nu men inget svar, som vanligt. Bergarallyt har kommit igång. Öppnade till mitt rum i går kväll. Gissa om dom haft roligt. Köket-hallen-mitt rum. Runt, runt, runt. Märta först och föräldrarna efter. Annars var dom rätt lugna i går. Mimmi patrullerade som vanligt. Köksfönstret, ytterdörren, hallfönstret och lilla rummet. Det kan ju komma in nån genom fönstren. Det blev liv när dottern kom hem + grannen. Trodde aldrig vi skulle somna om, men det gjorde vi. Men jag var som sagt väldigt seg. Gick i pyjamas hela dagen, Skönt att slappa ibland. Men det kommer alltid en morgondag.