En sjukpensionärs liv och leverne

Jag blir snart tokig av den här värmen. Blir, förresten, jag är. Måste jag vara eftersom jag ställde mig och bakade matbröd igår. Två sorter + kärleksmums. Att jag dessutom haft stopp i avloppet i köket i över en vecka underlättar ju inte precis. Tre samtal till rörpular´n och inget händer. I går kom hyresvärden och trodde han skulle fixa det snabbt. Icke. Sitter som berget. I morse kom han upp igen och frågade som vanligt, vad han skulle göra. Jag vet inte, som mitt barnbarn säger. Dessutom ville han veta hur han skulle lösa problemet med att det rinner vatten på golvet inne i grannens badrum. Som tur var kunde vi lösa det problemet åt honom. Mitt avlopp klarade han inte, så han bad mig ringa en annan rörmokare. En så´n som kommer och gör något när man ringer honom. Vadå? Skall jag ringa ? Är det inte husägarens sak. Nu fick jag i alla fall tag på Göte´s VVS, som naturligtvis har mycket att göra och inte kan komma förrän i morgon. Men vad sjutton, en dag till går väl. Passade dessutom på att fråga om balkongen, som vi inte kan använda eftersom han rivit väggen mellan mig och grannen. Men det var något han inte ville prata om så några grillkvällar på balkongen blir det definitivt inte i sommar. Inga blommor heller o ingen potatis, som jag brukar ha. Törs sjutton sitta ute. Sist jag gick ut på balkongen för att hämta några blomkrukor, kom grannens pitbull farande mot mig. Han är säkert snäll men...... Omplaceringshund som blivit slagen och fullproppad med amfetamin och anabola steroider för att bli en bra kamphund, är jag lite försiktig med. Är normalt inte rädd för hundar men den här är jag tyvärr lite osäker på. Trots försäkran om att han är jättesnäll.
Lilla Rambo börjar tuffa till sig. Min katt har haft vårkänslor (glömde ge henne p-piller) och han har gått runt och dragit med henne. I ett stadigt tag i svansen. Inte populärt. Varken hos mig eller kattstackarn. Han säger ifrån mer till Mimmi när hon blir för stöddig och det gjorde han inte förut. Han leker mer och är inte så rädd när det kommer nya människor. Riktig gullplutt. Ja det är ju Mimmi med, men hon är envis som en gammal get. Hon bestämmer när och om, hon vill lyssna. Det enda man kan muta henne med är korv. Hon gör vad som helst för en korvbit.  Sitt, ligg, vacker tass och kryp fixar hon hur lätt som helst, och snabbt. Bara hon får korv är hon hur lätt som helst att träna. Lär sig nya saker snabbt. Utan korvbit tittar hon på en som om man inte vore riktigt klok. "Tror du jag skulle krypa över golvet, utan att få korv. Glöm det." En gång kan man kanske lura henne att göra något men, får hon ingen korvbit då, då är det kört. Då sätter hon sig tre meter ifrån och bara tittar på en. Så irriterande. Även när man ropar på henne från köket, kommer hon bara till köksdörren och kollar om det är något speciellt innan hon kommer in. Ingen mat och ingen korv, då går hon igen. Satmara!!!!!!!!!!!!!
Nu skall jag börja med middagen. Blev inget igår på grund av bak och avloppsrensning.