En sjukpensionärs liv och leverne

Sovit bra hela natten. Fick hem mina sovpiller i går, så nu är det lugnt på sovfronten. Enligt "min"doktor så är dom vanebildande och skall helst inte användas mer än åtta- tio dagar(nätter). Men vadå? Sova måste jag ju och värken gör att jag inte kan sova en hel natt ostört. Värken lär ju inte bli lindrigare. Snarare tvärtom. Så vad göra? Är inne på mitt tionde år med sovpiller. Har inte höjt dosen på hele tiden. Däremot har jag gått ner på hälften ibland.
Mina värktabletter är också vanebildande och dom har jag tagit sen -94. Dom däremot, har jag succesivt fått höja dosen på. Men det är inget att göra åt.
Dottern vaknade med värsta nackspärren i går morse. Fick ringa och sjukanmäla sig för första gången på sju år. Kom bara inte ur sängen. Gjorde så sjuhelsikes ont. In till apoteket för lite Zon-salva och Pronaxen (tror jag det hette). Framåt kvällen började det bli något bättre.
Äldste sonen stack nyss i väg för att åka till Kalmar på jobbintervju. Här blir det väl lite dammsugning och trappstädning i dag. Hundpälsarna har spridit ut sig i hela huset. Men någon större aktivitet lär det inte bli. Bara det nödvändigaste.
Medicinering och frukost är i alla fall avklarad liksom kissning av hundarna. Vita tycker inte om dessa tidiga morgnar. Mycket tjat innan hon kliver ur sängen. Men jag har ingen lust att ta ut tre, för att sedan gå upp och ta ut henne. Så det är bara för lilla tanten att masa sig upp.
Nu börjar det bli dags för en kopp kaffe till. Återkommer.