En sjukpensionärs liv och leverne

Värk hela dagen igår. Yngsta sonen kom på eftermiddagen och kvällen och tog ut smågrisarna. Ner för trappen gick bra, men uppför var ett helsike. Han hade varit till Gösjön med Lennart och sambons pappa med hund. Rambo fick inte följa med den här gången. Sigge, pappans hund, är nämligen rädd för Rambo???? Sigge är en korsning mellan leonberger och nånting annat stort. Större än Lennart och inte mer än drygt halvåret. Lite småkul faktiskt. Sonen hade med honom hit, när han var lite mindre, men ändå större än Rambo. Han tvärnitade utanför dörren och vägrade gå in. Bra att ha en stor vakthund. Inte rädd för nånting. Satte sig ju i respekt hos L:s schäfer när vi var där. Hon vågade inte komma i närheten av honom. Är nog som det sägs om chihuahua, stor hund i liten kropp.
I dag är inte värken så intensiv. Sov faktiskt till halv åtta med undantag för en liten medicin och värktablettvända vid halv sex. Nu har jag dammsugit lägenheten, bäddat och diskat. Rolands och Lasse Stefans snurrar på CD:n. Brukar nästan aldrig ha den igång. Men det går lite lättare att städa med lite musik. Nu blir det lite kaffe innan jag kliver in i duschen. Trevlig söndag. Återkommer.