En sjukpensionärs liv och leverne

I går döptes lille Lukas i Ålems kyrka till Lukas Johan Lars-Ingvar. Lukas efter Emils häst, Johan efter morfar och Lars-Ingvar efter farfar. Jag, som ju alltid varit en verkligt kyrklig person, trivdes som fisken i vattnet. Inte. Förstår inte varför dop skall vara så långa och sega. Ungarna blir ju väldigt oroliga. Tycker inte alls att det är kul att sitta där i klänning och se söta ut. Lukas gillade i alla fall musiken och den röda psalmboken, som han använde till att slå takten på. Allt gick i alla fall bra och sedan var det dopkaffe med tårta och presentöppning. Dottern var den enda av barnen som lyckades hälla ut en hel kaffekopp över sin gamla mor. Tur att det inte var kaffe innan dopet.
I dag är det tvätt och städ som gäller. Har varit på promenad med hundarna i det fina höstvädret. Ont som sjutton i höfterna, så det blir promenader i sakta mak i dag. Städning och plock får ta den tid det tar och tvätten sköter sig själv. Nu blir det i alla fall kaffe på trappen innan jag fortsätter. Återkommer.